Penntecning med lätt akvarell-lavering  Ett tag sedan jag var här. Vill gärna vara här oftare. Denna blogg är ju för mig vad en dagbok kanske är för dig. Under mina yrkesverksamma journalistår skrev jag mest. Skissandet, tecknandet, målandet kunde jag bara syssla med på lediga stunder. Nu skriver jag igen. Därav den långa pausen här. Att skriva kan vara betydligt mer uppslukande än att måla-teckna. Särskilt om man skriver långt. Och det är vad jag gör nu. Jag har plockat upp ett råmanus från femton år tillbaka. Jobbade av och till med texten i fem år. Tills jag kroknade av leda på alltihop. Det kändes för svårt att uppväcka ett drama som låg hundra år tillbaka i tiden och göra det intressant idag. Så det förpassades till en låda i bokhyllan. Tills nu. Jag  har tänkt på det dagligen. Det är en makalös historia och verklig. Konstigt att ingen har försökt göra litteratur av det. Det är alltså vad jag försöker skapa nu. Litteratur. Dum som jag är. Journalistik är lätt som en plätt...