All these drawings are made with coloured pencils.

Kaprifol. Honeysuckle flower på engelska. På latin heter den Lonicera caprifolium.. In the language of flowers, honeysuckle is a symbol of friendship, devoted love and true happiness. It is also a climbing plant that is not only a beautiful eye-catcher on the house wall, it also attracts bees and butterflies. And it is hardy. It thrives in both sun and shade. I did this study quickly with colored pencils in my sketchbook. Next time I will draw the honeysuckle in more detail and accuracy, as it so well deserves. Or maybe not …  To be honest, I lack the patience for photorealism. And I am not much for perfect lines either. So, no, it will probably be a bit sketchy and schematic next time too. Just because I think it looks nicer that way. I prefer the sketchy in art, lines and figures created on the fly, shapes that convey emotions, impressions... without pretending to be anything other than simply a deeply personal interpretation of what I am deeply fond of and intensely captured by ...

 Jag är en stor djurvän, om man undantar myggor, fästingar och mördarsniglar. Möss och råttor är heller ingen storfavorit i verkligheten ändå är mina ritböcker fulla av dem. Det handlar dels om form och linjer. Det är roligt att rita exempelvis möss. De blir ofta så lustigt personliga på ritblocket. Och så handlar det förstås om mina favoritdjur, som exempelvis höns och katter. Hundar ääääälskar jag men ritar dem sällan. Vet inte varför. De är svårfångade. Så otroligt söta och charmiga i verkligheten. Kanske tycker jag att hundens själ och persona är så enastående att jag inte ens vågar mig på att skildra dem som konstverk/illustration … Här några gulliga djur som jag huvudsakligen tecknat med pennor och kritor.

  Magnoliakvist målad med torrpastell  Magnolian har varit en favorit sedan jag var barn och vi hade ett helt fantastiskt magnoliaträd i trädgården. Det finns många olika slags magnolia och jag tycker att de är lika oslagbart vackra allihop. Jag tror, nej, jag är säker på att min barndoms magnoliaträd är orsaken till min kreativitet och behovet att måla och teckna. Jag kunde titta på dessa sagolikt vackra blomformer som växte på bar kvist hur länge som helst. Konturerna  är så enkla och tydliga och jag tyckte att de var lätta att rita av med mina vaxkritor. Då var jag kanske 8-10 år gammal. Nu, många år senare, ritar, målar och skissar jag fortfarande magnoliablomster, ofta direkt ur minnet. De sitter liksom fastklistrade på näthinnan. Det är jag glad och tacksam för.

 som lyser upp världen på försommaren (maj-juni). När jag ritade upp dessa ljuvliga blomster med oljepastell-kritor såg jag framför mig ett guldskimrande hav av gullvivor någonstans i Skåne där jag bor. Havet var förstås inget riktigt hav utan en blommande äng med betande kor. Det frodiga gräset var blandat med gullvivor, förgätmigej och violer i den svenska flaggans färger och över alltsammans lyste en värmande sol. En pastoral idyll för min inre blick, som aldrig hört talas om krig och annat elände. Gullvivan är fridlyst i Skåne och, skulle jag tro, på något sätt skyddad i hela vårt avlånga land. Det tycker jag är rätt och riktigt. Låt gullvivan stå och lysa upp tillvaron i Guds fria natur där den hör hemma. Gullvivan heter primula veris på latin. På engelska heter den cowslip. Följ mig gärna på instagram/junerydgren om du vill se min reel med gullvivor och andra vårblommor i gult och blått, eller en massa annat tilltalande från flora och fauna som gör livet vackert precis vilken...

Sommaräng i akvarell På denna vilda äng syns bland allt gräs gul vallmo, prästkragar och förgätmigej. Kan det bli vackrare?