Donkey. Coloured pencil artwork Donkey. Coloured pencils. Donkeys. Made with graphite and colored pencils Oböjd De kallar mig dum – men jag tänker först och handlar sen. De kallar mig envis – men jag rusar inte dit faror lurar. De kallar mig trög – men jag bär mina bördor Med rak rygg. *** Förslag till engelsk översättning: Undaunted They call me foolish. I think first. I move after. They call me stubborn. I tread where others fear. They call me slow. I carry my burdens upright, unbowed. Se mig teckna en åsna HÄR
Alla bilder är gjorda med grafit- och färgpennor. Vänligen respektera copyright. Får ej kopieras! Hönslegender De ljusa minnena från min barndoms trädgård är livsuppehållande och en ständig källa till glädje i dagens trista politiska klimat. Min barndoms trädgård var proppfylld av liv, blommor, djur och dignande fruktträd. Det var en ljus och lycklig barndom, om än inte alltid trygg och säker för ett litet barn som till stor del fick klara sig själv hela dagen lång. Min barndom lärde mig att lita mer på djur och natur än på människor. Lärde mig även att fantasi och kreativitet är något som frodas bäst när man har tillåtelse att göra lite som man själv vill, får tänka och tycka som man själv vill, fast man bara är ett barn. Många vuxna, som obegripligt nog kallar sig demokrater, ägnar enligt min mening ofattbart mycket kraft och möda åt att hindra och fördöma alla som tänker olika än de själva. Människors ”behov”, eller vad det nu är, att vilja påtvinga alla andra sina högst personliga ...
Squirrel. Made with coloured pencils. *** Efter lång tystnad Röd svans dansar mellan träd Skogen ler igen *** Jag blir så glad var gång jag ser en yster liten ekorre i trädgården. Ibland ser jag bara den röda svansen som dansar glatt mellan bokträden i skogen utanför. I min barndom var det ingenting märkligt med ekorrar. Ingenting jag tänkte särskilt på. De var ju lika vanliga som fåglarna i äppelträden. Fast sötare. Jag tyckte mycket om ekorrar när jag var liten. Det gjorde min lekkamrat Gun också. En dag hade Gun fått en ask med väldigt goda karameller av sin mamma. Jag hade inga karameller och inga slantar att köpa för heller. Jag ville ha Guns karamellask. Eller åtminstone smaka några av de söta, syrliga, jättegoda tabletterna. Gun ville inte bjuda mig på en enda. Då fick jag en idé. Jag sa att jag hade en tam ekorre som var väldigt snäll och gullig. Precis som en katt, sa jag. Man får klappa den och den vill gosa hur mycket som helst. — Det tror jag inte på. Du bara lj...
Comments