Jag har så svårt för Zinnia

Late Summer Bouquet with Zinnia. Made with soft pastel crayons.

 Inte så att jag tycker att zinnia är ful eller nåt. Tvärtom tycker jag att det är en av de vackraste blommor man kan ha i sin trädgård på sensommaren och kanske långt ut på hösten, om man nu har tumme med detta rara blomster. Namnet är också vackert. ZINNIA. Ändå kallas den kanske oftast ROSENSKÄRA. Cosmos bipinnatus är det latinska namnet.

Den är inte perenn, så vill man ha den får man se till att så den i mars-april efter sista frostnatten och hoppas att det lilla fröet ska trivas och växa till sig. För säkerhets skull kan man driva upp sin zinnia inomhus och sätta om den utomhus när vädret är lämpligt. Alltså det är vad jag tror. För jag har aldrig nånsin försökt mig på att driva upp zinnia, vare sig inom- eller utomhus. Måhända blir det aldrig av …

Tur då, tänkte jag, att jag har mina pennor, penslar, färger … För nu kan jag ju bara rita mina vackra zinnior istället för att ge mig på att försöka odla dem, något som verkar vara en riktigt svår utmaning. I alla fall för mig

Ack, vad jag bedrog mig! Zinnia är urjobbigt att teckna, måla, med alla sina tusen små blomblad! Alltså själva kronbladen som sitter tätt, tätt som en krans runt ståndare och pistill. Särskilt svårt är det för mig som inte är tålmodig, inte orkar sitta och påta med vart och ett av tusentals små kronblad, hur rara de än är. Som väl är finns zinnia både som enkla och fyllda med massor av kronblad.

Här har jag valt att försöka illustrera zinnia med både enkla, halvfyllda och så kallat dubbla kronblad. Jag är rätt så nöjd. Den är gjord med torrpastellkritor. Färgerna gör mig glad. Vad tycker du?