Made with watercolour Blommor till mina kära vovar Dante och Tasso Minneslunden - Helsingborgs djurbegravningsplats Det är klart som tusan att barnen ska leka spöken, monster och skelett hur mycket som helst. Godis ska de också få, de små liven. Det tycker jag. Verkligen!!! Barn ska klä ut sig och fantisera. Barn ska vara glada, leka och ha roligt. Tids nog blir det allvar. Tids nog blir de skelett på riktigt. Om man säger. Ja, det måste sägas, tycker jag. Amerikas Halloween krockar betänkligt med det svenska, fridfullt estetiska, eftertänksamma firandet av våra döda anhöriga, släkt och vänner! Jag önskar för min del att Halloween inföll vid annat tillfälle. Vid helt annat tillfälle än precis på den dag när jag ska tända ljus och tänka på mina kära djur och människor som inte lever längre. Det blir liksom så absurt med alla unga skelett som ringer på dörren och vill ha godis när jag behöver ägna mig åt mina kära döda för annars kastar snorungarna kanske råa ägg på min ytterdörr. Trick ...

  Sist ritar jag in huvudfigurens miljö. Här har jag skissat in färg med färgpennor. Först gör jag en enkel tunn skiss. Som jag ritar rådjur. Visas här, tyvärr,  i bakvänd ordning. Se video på mitt Instagram

 Det är den 21 oktober och dahlian prunkar som aldrig förr i krukan där ute. Det är nu många fler blommor som slåss om utrymmet än vad bilden visar. Samtidigt faller de gulnade löven från bokskogen intill över trädgården och det går inte längre att låtsas som att sommaren dröjer sig kvar. Det är något så överväldigande vemodigt över hösten, den tid då sommarens prunkande grönska ovillkorligen vissnar och dör, ja, brutalt fryser ihjäl. Ändå är hösten så färgsprakande vacker att hjärtat nästan brister. Det var länge sedan jag målade en blomma, har mest hållit på med djur en längre tid nu. De tappra dahliorna i sin kruka inspirerade mig till denna bukett som är gjord med gouache.

Will you feed me when the snow comes? Många rådjur dör av köld och svält under hårda vintrar i Sverige. De hittar inget att äta under snön. Särskilt de små killingarna är utsatta. Tänk på de vackra, gracila rådjuren när vintern kommer! Mata dem om du kan! Detta motiv med ett rådjur i höstskrud målade jag med gouachefärger. Gouache är ett härligt målarmedium som kan användas både för att skapa tunna, skira, transparanta övergångar vått-i-vått och kraftiga, täta linjer och former i ett och samma motiv. Jag är ursprungligen akvarellmålare skolad i den klassisk-traditionella läran att enbart arbeta med  transparans där de flytande färgerna själva skapar övergångar till kraftfullare uttryck i en bild och där till exempel den vita färgen aldrig någonsin får visualiseras på annat sätt än genom det vita underlagets, dvs det vita papperets egen färg. Men i detta rådjursmotiv har jag roat mig med att helt okonventionellt måla tjocka vita prickar över de tunnare färglagren som täcker djurkrop...

Det är roligt att skapa personliga naturjournaler som mixar text, teckningar och foton som är egenhändigt tagna. Gör det! Du lär dig att se! Se naturens under genom din egen blick. Med dina ögon. Så som just du och ingen annan uppfattar det vibrerande livet omkring dig. Tänk inte: Jag måste försöka göra stor konst. Jag måste försöka imponera. Det klarar jag inte. Så då får det vara. Jag kan tyvärr inte teckna. Tänk istället: Jag ritar och berättar om mina upplevelser idag. Jag studerar mitt motiv noga och ritar upp konturerna så som just jag och ingen annan kan göra det. Ingen annan i hela världen kan se tillvaron på exakt samma vis som jag. Ingen mer än jag själv kan formulera vad just jag upplever. Det som då händer är att du utvecklas. Du blir bättre på att rita och berätta för var dag som går. Du lär dig att älska och vara rädd om Guds fria natur. Och bäst av allt! Du gör det enbart för din egen skull. För att du blir glad och lugn till sinnes. Din naturdagbok är ingen tävlan. Den ...

Alla bilder är gjorda med grafit- och färgpennor. Vänligen respektera copyright. Får ej kopieras! Hönslegender De ljusa minnena från min barndoms trädgård är livsuppehållande och en ständig källa till glädje i dagens trista politiska klimat. Min barndoms trädgård var proppfylld av liv, blommor, djur och dignande fruktträd. Det var en ljus och lycklig barndom, om än inte alltid trygg och säker för ett litet barn som till stor del fick klara sig själv hela dagen lång. Min barndom lärde mig att lita mer på djur och natur än på människor. Lärde mig även att fantasi och kreativitet är något som frodas bäst när man har tillåtelse att göra lite som man själv vill, får tänka och tycka som man själv vill, fast man bara är ett barn. Många vuxna, som obegripligt nog kallar sig demokrater, ägnar enligt min mening ofattbart mycket kraft och möda åt att hindra och fördöma alla som tänker olika än de själva. Människors ”behov”, eller vad det nu är, att vilja påtvinga alla andra sina högst personliga ...